Lyckad traumadag – en kort summering

IPT vid trauma och PTSD – en summeringa av IPTS’s konferens

Fredagen den 8 oktober 2021 deltog över 70 personer på IPT-förenignens zoom-sända konferens kring att arbeta med IPT vid trauma & PTSD. Alltsedan John Markowitz mfl. presenterade lovande resultat i sin traumastudie (2014), har intresset för hur man arbetar relationsfokuserat utifrån vad som pågår i livet här och nu istället för att arbeta traumaberbetande, varit växande både i Sverige och världen i stort. I Sverige har socialstyrelsen angett att man önskar fler randomiserade studier kring metoden vid PTSD innan metoden rekommenderas som ett jämförbart behandlingsalternativ till traumafokuserad KBT (PE) och EMDR. Veteran Administration (VA) anser dock att man bör erbjuda en icke-traumafokuserad metod för patienter som inte vill ha en traumafokuserad behandling. Interpersonell psykoterapi är en av dessa rekommenderade metoder från VA.

Konferensprogrammet i sin helhet

IPT vid trauma och PTSD –  en översiktlig presentation av behandlingsmodellen och några kliniska reflektioner med Malin Bäck

Efter att ordförande Hanna Hartleb hälsat alla välkomna, berättade Malin Bäck, IPT-handledare och kliniskt verksam inom psykiatrin om hur man i praktiken arbetar interpersonellt utifrån ett traumafokus. Hennes föreläsning kan ses i sin helhet på inspelningen nedan som även finns delbar på Youtube. Även presentationen kan hämtas nedan. Har ni frågor till Malin går det bra att maila relatera@me.com

IPT vid trauma & PTSD. Denna inspelning är ”genrepet” inför Traumakonferensen den 8/10 2021.

Sammanfattningsvis menade Malin att arbetssättet med IPT vid trauma är ungefär det samma mom vid depression eller andra diagnoser. Aktuellt mående/aktuella symtom på det psykiska lidande man identifierat länkas aktivt till pågående livshändelser. Man lägger mycket tid på att återkommande göra personen medveten om hur hens PTSD tar sig i uttryck i det dagliga livet och hur den påverkar och påverkas av ens relationer och livet i stort. IPT vid PTSD handlar också om att upptäcka vad som är symtom på PTSD och vad som är känslor kopplade till den aktuella situationen, att bli medveten om närvaro i Nuet vs traumatid och hur man kan göra sig tillgänglig för pågående relationshändelser trots att man har pågående symtom på trauma. IPT-PTSD handlar om att förbättra möjligheter till kommunikation och samspel med andra, att förstå sig själv och sina egna behov bättre och försöka tillskapa ett liv värt att leva trots att man varit med om svåra saker.

Traumafokuserad IPT inom ätstörningsvården med Sanna Aila Gustavsson

Sanna som är docent, chef inom psykiatrin i Örebro och IPT-handledare berättade om tre framgångsrika patientberättelser där hon och kollegor till henne på Ätstörningsenheten erfarit hur IPT för trauma kan vara hjälpsamt för ätstörningspatienter, där ätstörningsbehandlingen försvåras av patientens PTSD. Alla tre fallbeskrivningarna mynnade om en komplex samsjuklighet och där det var lite oklart om det självklart var deras enhet som hade det primära uppdraget. Det visade sig dock att fokus på trauma även behandlade ätstörnignssymtomen på ett framgångsrikt sätt. I egenskap av chef kan hon se ekonomin i att vi kan jobba brett inom vården för att komma åt patienternas lidande och inte bara bolla patienter mellan olika enheter.

Bilden nedan presenterar Sannas reflektioner sammantaget. Andra saker hon sa var:

  • Vid samsjuklighet i hög grad kan det vara bra att göra göra en egen skattningsskala utifrån vad som matchar aktuella symtom hämtat från den kartläggning som gjorts initialt med olika bedömningsinstrument – en individualiserad symtomskattning av aktuellt mående.
  • Återkommande tema i behandlingar var att sätta gränser i nuvarande relationer, att bryta mönster, att väga sätta stopp för övergrepp, alltså att vara mindre maktlös i nuvarande relationer och stärka agentskapet.
  • Trots att IPT inte är någon exponeringsbehandling av trauma så klarade patienten av att utsätta sig för sådant som väcker symtom ändå genom att arbeta med en förståelse för hennes symtom och behov i nuet.
  • När man vågar utsätta sig för livet och andra människor får man mer symtom på PTSD – det kan vara viktigt att tänka på vid utvärdering. Om man vågar utsätta sig för livet så väcker det känslor och det är en utmaning.

IPT-G vid PTSD– en planerad pilotstudie med Peter Ankarberg

Peter Ankarberg berättade om bakgrunden och planerna för en pilotstudie i Värmland, där man önskar erbjuda gruppbehandling till patienter med PTSD i väntan på annan traumabehandling. Peter berättade att köerna till traumafokuserad behandling för patienter med komplex PTSD är länga i Värmland, vilket känns igen över större delen av landet. För att möjliggöra en insats i väntan till bearbetande traumabehandling vill Peter erbjuda gruppbehandling för dessa patienter. Peter som både är IPT-terapeut och erfaren gruppterapeut utifrån PDT, berättade dels om upplägget av pilotprojektet, dels om upplägget att jobba med IPT-PTSD i gruppformat och vad han tänker är viktigt när man arbetat med en grupp. Deltagarna vid konferensen fann presentationen mycket inspirerande och frågan om att vi har en kommande konferens kring gruppbehandling lyftes på olika sätt.


IPT vid trauma; ett exempel på en terapi samt jämförelser med erfarenhet av annan traumabehandling med Mija Edström

Mija som har en gedigen erfarenhet att arbeta med traumapatienter med olika metoder delade med sig av att arbeta med IPT vid PTSD som hon fick lära sig när hon gick psykoterapeutprogrammet i Linköping. ´Hennes intresse väcktes runt frågor om PTSD utifrån fenomenet att man ofta avslutar en behandling och därefter inte vet hur livet blev för patienten. Vad hände efter behandlingen? Hur är det för personer som har fått en behandling för sin PTSD – hur klarar dom livet och hjälpte behandlingen. Mija gjorde därför en kvalitativ studie kring patienters erfarenheter av att gå i traumafokuserad behandling. ”Livet före och efter PTSD – När det komplexa blir till insikter och livet efter detta”. Hennes studie kan hämtas här:

´Det som, för flera av personerna i studien framkom, är att man inte har fått ett tillräckligt stöd efter behandlingen. Det har saknats ett nästa steg. ´Samtliga personer i studien upplevde att det har funnits ett behov av att fortsätta att arbeta med sin självkänsla i relationer och vissa har även beskrivit att ett stöd hade behövts för att kunna återgå till ett yrkesverksamt liv. 

Mija som upplevt IPT som framgångsrikt beskriver att hon dels jobbar aktivt att uppmärksamma pågående PTSD-symtom och dess koppling till vad som hänt under veckan men även att hon lagt mycket tid på att arbeta med livslinje (istället för tidslinje för onset) som för att möjliggöra ett narrativ för en person med multipla trauman, att både få en överblick i ordningen saker hänt i livet men även identifiera trygga personer och vad det bidragit till.

Slutsatser

Konferensen bjöd även på återkommande diskussioner i små grupper. Trots lite teknikstrul var vi alla väldigt nöjda med att ses och tala om dessa viktiga frågor. Några saker som framkom under dagen var:

  • IPT kan sannolikt ses som ett trovärdigt behandlingsalternativ till annan terapi vid trauma och PTSD. Det faktum att IPT både har ett diagnostiskt fokus men samtidigt har en transdagnostisk effekt, kan metoden nå ut mer brett och framförallt för de patienter som inte vill dela med sig av sin historia i den omfattning som traumaterapi ofta innebär. Metoden möjliggör även att terapeuter inom primärvård och som inte har en utbildning i EMDR eller PE/TF-KBT kan arbeta med traumapatienter.
  • Terapimetoder skall inte ställas mot varandra. Olika metoder fungerar olika bra på olika patienter i olika skeenden. Traumabehandling kan läggas upp sekventiellt på olika sätt. PTSD är för många en livslång sårbarhet och patienter kan behöva olika insatser under livet.
  • Viktigt att ha fokus på att livet kan få bli värdigt i nuet -många patienter hamnar på ett sätt utanför samhället med svårigheter att fungera i sysselsättning och relationer trots en lyckad traumabearbetning. I Anthony Batemans långtidsuppföljning av BDP-patienter med självskadebeteende (RCT mellan DBT & MBT) så lyfte han kritik mot sig själv och sina medforskare att det blir för lite fokus på hur patienter skall bli psykosocialt/interpersonellt fungerande och att ha en bättre livskvalitet. Hans synpunkter kan även appliceras vg PTSD-patienter och här kan IPT vara ett värdefullt komplement i Svensk traumavård.

Tack, Malin