Thomas Ström menade att  psykoterapi kräver handling och tilltro till teorier och processer medan  forskning kräver observation och skepticism. IPT försöker att kombinera och balansera dessa två ståndpunkter och så även de nationella möten som vi har haft.

Sedan rapportera Thomas resultatet från en forskning kring IPT som han har utfört tillsammans med Rolf Holmqvist. ”Terapeut och observatörsskattad följsamhet i grundutbildning Interpersonell Psykoterapi” Resultatet, från en relativt liten grupp ( 3 terapeuter som följdes noggrant i sin utbildning i IPT)  Resultatet visade att  terapeuter verkar bli tillräckligt skicklig i att utföra IPT efter den teoretiska kursen och under första behandling som de utför. Han påpekade att detta endast gäller i  att förstå metoden, inte att klara av alla de olika fokusområden. Där kvarstår de kliniska iakttagelsen att man bör ha erfarenhet av minst fyra ärenden innan man kan känna sig som en IPT-terapeut. Alltså det som föreningen har som ackrediteringsregel. Ett annan intressant resultat var att om man gjorde en tydlig rational om hur IPT verkar så påverkade till fördel det resultatet av terapin.

Han kom även in på det som kallas ”common factors” alltså de tekniker som alla metoder mer eller mindre använder sig av. Dessa s k gemensamma faktorer har en stor betydelse i IPT .Ny forskning har visat på att just de gemensamma faktorerna ( e l non- specifik faktors) står för en stor del av förklaringen till det goda utfallet i psykoterapi. Detta har även Thomas och Rolf Holmqvist visat i en artikel som de hoppas snart skall komma ut i tryck.

Börje Lech, som i våras disputerade med en avhandling om medvetenhet om egna och andras affekter (Consciousness about own and others’ affects), föreläste kring hur man kan arbeta med affekter i IPT.

Utifrån tidigare studier kunde han dra slutsatsen att det oavsett undersökt metod är arbetet med affekter i terapin och inte edukation som leder till förändring. Han konstaterade vidare att det är stora likheter i hur man arbetar med och tänker kring affekter inom olika traditioner, exempelvis IPT och affektfokuserade terapier. Inom såväl IPT som affektfokuserade terapier ses förmågan att uppmärksamma, hantera eller reglera och uttrycka affekter som viktigt för psykisk hälsa och centralt i arbetet för att åstadkomma förändring. Börje gick så igenom ett antal tekniker som används inom de olika traditionerna för att förbättra dessa förmågor. Slutligen diskuterade och exemplifierade han hur man skulle kunna låta sig inspireras av tekniker från andra terapiformer utan att göra avkall på principerna inom IPT.

Program till 4:e Nationella Interpersonella Psykoterapi konferensen (IPT)  i Sundsvall

 lokal : Stora salen, Utbildningsavdelningen , Sundsvalls sjukhus . Stora entrén, Sundsvalls sjukhus,Vänster i korridoren, till hiss 8 , Utbildningsavd 1 trappa

Fredag den 12  oktober  09:30-17:00

09:30-10:00    Kaffe och introduktion

10:00 -10:15   Inledning

10:20-11:00     Presentation av aktuell forskning – Annika Ekeblad, Thomas Ström

11:05-11:45      Årsmöte IPTs    (lunch för ej medlemmar)

12:00-13:00    Lunch

13:00-13:45     ”affekter i IPT”       Börje Lech

13:45-14:30    Kronisk depression och IPT   Sigridur Gunnarsdottir

14:30- 15:30  Hur använder vi IPT i vår kliniska praktik?                                                                               Klinisk orienterad diskussion i smågrupper

15:30-16:00   Kaffe

16:00-16:30   Möjlighet till möten i mindre grupper.
17:00                Avslutning

Avgift: 100 kr (för medlemmar i IPTs avgiftsfri ) Anmälan till : strom.thomas@gmail.com (orsaken till att vi nu vill ha en anmälan är att vi vill kunna förbeställa kaffe/fika )( till självkostnadspris)

Vid  frågor kontakta Annika Ekeblad      annika.ekeblad@telia.com

Thomas Ström         strom.thomas@gmil.com

På Psykoterapimässan 2012 visade många besöker intresse för IPT. Besökte den monter som föreningen bemannade och lyssnade på de seminarier som beskrev IPT.  Malin Bäck ( på bild) är just i färd med att avsluta det semianrium som hon och Thomas Ström hade om IPT på fredagskvällen. Många hade anmält sig till seminariet (49) men den sena timman (17.15-18.30) gjorde kanske att många inte orkade med ett seminarium till. Men ca 25 tappra besöker kom . Inte bara föreningen hade ett seminarium om IPT utan även Intragera, som Karin Hammarstrand höll på fredagsförmiddagen. Enligt uppgifter ( som jag har hört) skall den ha t o m besökts med upp till 60 personer. Alltså ett stort intresse för IPT.

Hoppas att Malin Bäck som Christine Strandh och Karin Hammarstrand kan fylla i med sina iakttagelser och upplevleser kring IPT på stämman.

Ett 40-tal personer möttes i Göteborg på psykologiska institutionen för träffa kollegor att diskutera IPT samt gå på de seminarier som anordnandes av Föreningen Interpersonell Psykoterapi i Sverige IPTs.

Ordförande i IPTs Thomas Ström hälsade alla välkomna till mötet och hänvisade till det John Markowitz nämnde i sitt anförande på det internationella mötet i Amsterdam i våras. John konstaterade att IPT ingår i allt fler länders ”gudie lines” som att forskningen kring IPT växer. John menar att IPT till skillnad från andra metoder behåller sin integritet i betydelsen att det terapeutiska upplägget är överlag lika i de olika anpassningar som görs men att man även utför IPT på ett likartat sätt, att följsamheten till metoden är god. Thomas forsätter och konstaterar att det är genom b l a god handledning som man kan uppnå och behålla följsamheten till metoden . Ett sätt som föreningar har gjort under året är att förstärka detta genom att anordna en handledarutbildning för de svenska IPT handledarna. Ett annat sätt är kanske att följa andra länders förändring av ackrediteringsregler. I England har man följt den rekommendation som  UCL University College London, med sitt Competence framework  (http://www.ucl.ac.uk/clinical-psychology/CORE/competence frameworks.htm. ) har tagit fram. Som har översatts till olika formulär som finns på http://www.iapt.nhs.uk/iapt/  .  Man har valt att utöka kraven på terapeutnivå bla med att tre sessioner i sin helhet bedöms av en handledare följande de frågeformulär, som man kan hitta på redovisad hemsida, för att kunna bli godkänd. Ett förslag som Thomas kommer med för att på ett enkelt och inte för krävande förändring till svenska förhållanden för ackreditering är att :

B-nivå           2  ärenden under handledning

C-nivå           2 ärenden under handledning

samt med en följsamhets bedömning av en handledare

D-nivå           6 ärenden under handledning

Samt med en följsamhetsbedömning  av en handledare

Samt en handledningsbedömning av en handledare

Därtill att man kan få en Ekvivaleringsmöjlighet till B –nivå/C-nivå detta genom att en handledare tittar igenom  en hel session och gör en följsamhetsbedömning . Denna möjlighet för den som har arbetat en längre tid med IPT men inte kunnat följa riktlinjerna fullt ut.

En diskussion i föreningen måste först göras innan man eventuellt gör dessa förändringar.

Hemsidan som  finns på www. www.interpersonellpsykoterapi.se  finns numera även kopplad till, den internationella hemsidan  www.interpersonalpsychotherapy.org.

Sedan följde en redovisning av forskningsläget  för Sundsvallundersökningen av Annika Ekeblad. Leg psykolog/psykoterapeut, IPT handledare samt doktorand vid Linköpings Universitet IBL. Annika genomför just nu en randomiserad undersökning av depressionsbehandling med Interpersonell psykoterapi (IPT) och Kognitiv beteendeterapi (KBT). Båda metoderna är evidensbaserade och rek. av socialstyrelsen – inga etiska betänkligheter att randomisera

•Manualbaserade korttidsterapier men bygger på olika teoribakgrund

•Effekten av dem aldrig jämförts i Sverige

•Effekten på återgång i arbete aldrig tidigare studerad någonstans

Hypotesen är att:

•Lika effektiva vad gäller reduktion av depressionssymtom (utfallsmått frånvaro av diagnos samt MADRS)

•KBT mer effektiv vad gäller återgång i arbete

•Tre undergruppsanalyser:

Distanserad anknytning

Lägre mentaliseringsförmåga samt

Män bättre resultat m KBT

Än så länge finns inga resultat att redovisa.

Därefter följde ett seminarium om ”KBT IPT sekvenserad behandling för patienter med bulimi av  Leg psykolog  Marianne Lindström Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Seminariet bestod av en beskrivning av en manualiserad behandlingsmetod, som använts i ett kliniskt forskningsprojekt på AnorexiBulimienheten, BUP i Göteborg. För att korta väntetiderna för bulimipatienterna utformades en gruppbehandling vars första fas KBT inriktades mot ätstörningssymptomen och den andra fasen IPT mot de depressiva symptomen genom att fokusera det terapeutiska arbetet på viktiga aktuella relationer .

Arbetssättet utvärderades både i grupp och individuellt med gott behandlingsresultat men man fann inga signifikanta skillnader i effektivitet mellan grupp- respektive individuell behandling.

De flesta av föreningens ackrediterade handledare  tillsammans med ”handledarkandidater” hade tre dagars intressant och givande utbildning med Roslyn Law. Förutom övningar och teori i att handleda IPT, berättade Roslyn om kvalitetsarbetet som har skett i Storbritannien kring psykoterapi. Bidragande till denna satsning är en inflytelserik ekonom , som kan ses på följande länk:  http://news.bbc.co.uk/go/em/fr/-/1/hi/programmes/the_daily_politics/8592643.stm 

Programmet som heter , Improving Access to Psychological Therapies (IAPT) är ett program som har till syfte att förbättra både kvaliteten och tillgängligheten för psykoterapi till de som lider av depression som ångest.

Det som hittills har utförts är:

Statement of IPT competencies (Lemma, Roth and Pilling, 2010) (www.ucl.ac.uk)

Electronic self assessment tools for IPT competencies

National Curriculum for Practitioner Training

National Curriculum for Supervisor Training

National Commissioning Guide for Psychological Therapies for Common Mental Health Disorders

0930-1000     Kaffe och introduktion

1000-1010     Inledning – Unni Bonnedal och Thomas Ström

1010 -1030    Rapport från styrelsen  - inklusive information om ackreditering –

Thomas Ström
1030-1100     Presentation av aktuell forskning – Annika Ekeblad
1105-1145     Årsmöte IPTs    (lunch för ej medlemmar)

12-13 lunch

13 -14.30       Anknytning och psykoterapi  -  Anders Broberg          OBS                             INSTÄLLD PROGRAMPUNKT    ny programpunkt kommer senare

14.10-15.10   IPT och anpassning till patienter med bulimi. Ett projekt med kombinerad KBT

och IPT i behandling patienter med bulimi                   Marianne Lindström

15.15-15.45   Poliklinisk arbete med IPT-G for patienter med social fobi. Modum Bad

Ingrid Flor Lien

15.45-16.00   Kaffe

16.00 – 16.30 Möjlighet till möten i mindre grupper.
Handledarna – Forskar – Terapeuterna – De nya medlemmarna  osv

17.00              Avslutning

1800              möjlighet att gå ut och äta för dem som så önskar

Avgift: 50 kr (för medlemmar i IPTs avgiftsfri ) Ingen föranmälan krävs

vid frågor kontakta :         Unni Bonnedal  Unni.bonnedal@psy.gu.se

Thomas  Ström .strom.thomas@gmail.com 070-6291281

 

Rapport från fjärde Internationella Konferensen för IPT i Amsterdam 23-24 juni 2011.

Dag 1
Konferensen, den första utanför USA, hade 180 deltagare från tjugo länder. Årets tema var Reaching out. Den inledddes av den holländske ordföranden Marc Blom och öppnades sedan officiellt av Amsterdams borgmästare Eberhard van der Laan. Han beskrev staden som världens bäst bevarade sextonhundratalsstad. Staden saknar palats eftersom det byggdes av handelsmän och har sedan dess bevarat den prägeln. Det är svårt att föreställa sig en bättre inramning för konferensen.

Myrna Weissman öppningstalade över ämnet: Has IPT developped?
Hon beskrev IPTs oansenliga start på sjuttiotalet och citerade grundaren Klerman: “One of the great features of the brain is that it responds to its environment.” Weissman betonade att IPTs mantra fortfarande är “the relationship between onset and recurrence of depression and social and interpersonal relationships”. Frågor hon lyfte fram var: Kan psykoterapi individualiseras?
Kan anknyningsmönster förändras efter IPT? Är anknytningsstil en länk till förändring?
Hon avslutade med att säga att IPT är lätt att tillämpa, men vi vet inte varför den fungerar.

Pim Cuijpers föreläste om Efficacy of IPT: metaanalysis and beyond. Artikeln kommer i juninumret av American Journal of Psychiatry. Tillsammans med bl.a. John Markowitz och Gerhard Andersson har han gjort en metaanlys av 38 studier av sammanlagt 4356 deprimerade patienter. Han konstaterar att IPT är effektiv och att IPT och KBT fungerar lika bra. KBT är den bäst studerade terapiformen för depression, men IPT-studier ökar.
Sammanfattningsvis kan sägas att vi vet ej h u r IPT fungerar, men detta gäller även för andra psykoterapiformer. Det är inte klarlagt om medicin är mer effektivt än IPT. Man kan se att kombinerad behandling medicin-IPT är bättre än enbart medicin, men man vet ej om detta gäller för IPT. IPT har ingen publiceringsbias (man underlåter att publicera negativa resultat i samma utsträckning som positiva). vilket är fallet med KBT. IPT är inte mer effektivt än andra psykoterapiformer. IPT-M är effektivt mot återfall. Cuijpers anser att IPT bör spridas och de frågor han ställer är: Vilka är de aktiva ingredienserna i IPT? Hur fungerar det och för vem?

Nästa föredrag hölls av Jim van Os som forskar kring depression. Han talade om vikten av att patienten kan ta till sig positiva saker som händer under dagen. Vid tvillingstudier har man kunnat se att just detta mildrar risken att bli deprimerad. Utgångspunkten blir: How to generate positive affect in the flow of daily life? Kanske blir de som svarar på medcinering mer öppna att ta till sig positiva händelser. De känner sig då bättre och kan lättare släppa negativa känslor. För att stärka patienten kan denne/denna själv bedömma sin förändring för att mer tydligt kunna se sambandet mellan händelse och sinnesstämning.

Willem Nolen Do we have a biological explanation for the efficacy of IPT?
Han frågar sig om vi kan se biologisk markörer som förändras efter terapi både hos dem som svarar på terapi och dem som inte gör det. Han anser att det är mer intressant att se vilka patienter som har nytta av en viss behandling än varför just denna behandling fungerar.

Rutger Goekoop talade om Network theory and IPT och underströk vårt behov att vara i sociala nätverk. Att inte passa in ökar risken för psykiska sjukdomar. s

Efter lunch var det parallella workshops och presentationer. Det var som vanligt svårt att hinna med.

Jon Arcelus och hans kollegor från Leicester höll ett mycket intressant seminarium med titeln: A modified version of IPT for Bulimia.
Den mest använda IPT modellen för bulimi har fokuserat på depressionen och tagit lite hänsyn till ätstörningssymtomen. I Leicester har en grupp behandlare och forskare modifierat denna modell. En skillnad mellan den modifierade modellen, Leicestermodellen, och den ursprungliga Fairburnmodellen var att man i den förstnämnda lade till psykoedukation kring ätstörningar, vilket innebär att man informerade patienten både om depression och ätstörningr. Man använde också matdagbok (ej ett måste men en hjälp) med registrering av tidigare och nuvarande ätmönster, hetsätning, kräkning och motion. Under mellanfasen kundet terapeuten ge råd om ätandet. Dessutom gick man igenom både de depressiva symtomen och ätstörningssymtomen varje vecka. Tidslinje användes både för depression och ätstörningar. I inventoriet fokuserade man på hur interpersonella relationer påverkade både ästörningen och depressionen och vice versa. Man kopplade också ätstörningen till fokusområde. Fokus var interpersonellt som vid depressionsbehandling.
Vid en studie av 59 patienter som gick IPT 16 sessioner såg man att efter de första åtta sessionerna hade många minskat sin hetsätning och kräkning, dock inte motion.
Gruppen tänker att man kan göra en kortare IPT-version för de mildare fallen av bulimi.

Svensk forskning representerades med den äran av Annika Ekeblad. Titeln på hennes presentation var: Randomized trial of treatment of depression with IPT and CBT.
Hon leder en tvåårig RCT-studie vid Sundsvalls sjukhus i samarbete med universitetet i Linköping. Man ska ge sammanlagt 96 patienter med mild till måttlig egentlig depression IPT- respektive KBT behandling. Hennes utgångspunkt är att terapiformerna är lika effektiva vad gäller symtomförbättring men att KBT är överlägsen när det gäller att återgå till arbete. Hon har också hypoteser om att KBT kan ge bättre resultat för patienter med undvikande anknytning och lägre mentaliseringsförmåga och även för män. Vi väntar på resultaten, och hoppas samtidigt att Annika inte bara sitter inomhus och tolkar statistisk, utan kan njuta av den svenska sommaren den dag den uppenbarar sig.

Avslutningsanförandet dag ett med titeln Overview of current developments.
hölls av John Markowitz.
Två stora metaanalyser visar att IPT fungerar för depression. de Mello et al 2005 och Cuijpers et al 2011. IPT fungerar även för ätstörningar och som tillägg till medicin för Bipolär 1.
För Bipolär 2, och ångestströningar som panikstörning, social fobi och PTSD k a n IPT fungera, även så för BPD.
För Dystymi fungerar IPT sämre, den kan fungera som en “social rehabilitering” som tillägg till medicin. IPT fungerar ej heller så bra för anorexi och missbruk eller beroende av alkohol, opiater och kokain.
IPT har inte prövats för OCD, Schizofreni och kluster C personlighetsstörningar.

Markowitz Expert training: IPT vid PTSD, dystymi och personlighetsstörningar 22 juni

Kliniska erfarenheter av vissa målgrupper är goda. RCT studier(efficacy) och även effectivenesstudier är dock nödvändiga. Dessa störningar är kroniska, vilket är negativt för IPT, vars modell bygger på akuta händelser.

PTSD
PTSD saknar i life events. Många PTSD patienter är deprimerade. Exponering anses vara ett måste i PTSD. Men IPT exponerar ej i PTSD, utan arbetar med hur patientens nuvarande relationer fungerar. Vi vet att de påverkas av patientens PTSD. När patienterna accepterar behandlingen börjar de exponera sig själva, t.ex. åker flyg eller besöker en viss plats utan att göra så stor sak av det.
14 sessioner verkar fungera enligt Markowitz.

Dystymi
Det handlar ofta om isolerade människor i fjärde kategorin. En del har personlighetsstörningar. De som varit deprimerade under hela sitt liv har lärt sig dra sig undan andra. De känner sig mindre värda och tror att människor märker hur dåliga de är. De ser till att inget händer i deras liv. De gör inga förändringar och undviker relationer. Det blir inga life events och de lär sig inga sociala färdigheter.Vi bör hjälpa dem att klara livet på ett icke-deprimerat sätt. Det krävs 16 sessioner samt vidmakthållande behandling.
Det är svårt visa att en terapiform är bättre än någon annan för dystymi. Medicin fungerar bra men de behöver också social rehabilitering som IPT bidrar till.

Personlighetstörningar
Det krävs 18 sessioner under 16 veckor, tio minuters telefonkontakt en gång per vecka, samt ytterligare 16 sessioner, om den akuta fasen fungerat. Man räknar också med vidmakthållande behandling i upp till tre år. Det är viktigt att ta tid för att skapa en behandlingsallians och att bedöma suicidrisken. Tidsbegränsningen ska vara klar från början. Bygger man upp överföring blir avslutningen svår. Av BPD-patienter är de allra flesta deprimerade och de har problem med affektiv reglering. De har samma interpersonella svårigher och life events som de deprimerade patienterna. BPD är dock svårare än MDD:
I en öppen studie av 11 patienter uppfyllde 7 ej BPD kriterier vid avslutningen. De patienter som ej blev bättre hade drogproblem.

Den som deltog under konferensens andra dag eller har kompletterande uppgifter från dag ett är välkommen att bidra med detta.
Unni Bonnedal