IPT i vår tid – en summering av nationella konferensen 2017

IPT i vår tid – en summering av nationella konferensen 2017

Torsdag 9 november – Fredag 10 november, Linköpings Universitet

IPT-föreningen anordnade i år en så kallad ”lunch till lunch”-konferens för att dels kunna sprida klinisk och teoretisk kunskap om IPT till föreningens medlemmar och alla som har intresse för metoden, dels för att ge utrymme för mer avslappnade möten och fördjupat utbyte kring erfarenheter. Med detta upplägg fanns utrymme för lite längre lunchpauser, afterwork med IPT-mingel och för dem som ville så åt vi på kvällen en Nordisk buffe inne i Linköping.  Föreningen är enormt tacksamma för samarbetet med Linköpings Universitet, IBL med Maria Jannert i spetsen, för att vi  fick arrangera detta event och därav även inbjuda blivande psykologer och psykoterapeuter vid LiU att delta under dagarna. Konferensen visade sig bli mycket uppskattat med nästan 100 deltagare. 2018 års nationella IPT-konferens är preliminärt planerad att genomföras i samma anda vid Umeå Universitet onsdag 7 november till torsdag den 8 november. Nedan följer dock en summering av 2017 års innehåll av IPT-konferensen ”IPT i vår tid”. 

 

En introduktion: -Vad är IPT?

Förmiddagen 9/11 inleddes av att Unni Bonnedal, som arbetat med IPT i många år och utbildat i IPT på Psykologprogrammet och många andra sammanhang,  levererade en introduktionsföreläsning om IPT för Universitetets studenters och alla andra som visat intresse att veta mer om metoden.  Unnis föreläsningsanteckningar finns att ladda ner här: Nationella IPT-konferensen i Linköping introduktionsförelsäning 9 november 2017  

IPT-Konferensen inleds – en konferens av vår tid; om ensamhet, stress, evidens, riktlinjer och krav på effektivitet….

Under torsdagseftermiddagen inleddes så 2017 års IPT-konferens vid Linköpings Universitet. Ordförande för svenska IPT-föreningen Malin Bäck hälsade alla välkomna och berättade kort om IPT-föreningen, om IPTs framväxt såväl nationellt som internationellt, om den mängd forskning som genomförts på IPT och hur IPT-föreningen i Sverige kom till. Ibland talas det om att det finns få IPT-terapeuter i Sverige. Malin berättade om olika säten där man anordnat IPT-utbildningar, både på nivå A och B och att det i dag finns flera hundra ackrediterade IPT-terapeuter och ännu fler som enbart gått den didaktiska A-nivån.

Programmet presenterades utifrån en sammanhangsmarkering av att IPT är en metod som rekommenderas som alternativ behandling vid psykisk ohälsa. Samtidigt finns i ex vårdval/olika verksamheter en press att terapi skall ges i kortare format än hur metoderna framtagits. Årets konferens ville delvis ta upp modifieringar av IPT som eventuellt kan möta detta behov. Framförallt har vi lagt en klinisk prägel där erfarna IPT-terapeuter berättar om sitt vardagliga arbete. Statistik kring den hälsorisk och överdödlighet som idag kan kopplas till ofrivillig ensamhet och bristfälliga relationer och som är ett av våra stora samhällsproblem/folkhälsoproblem, genomsyrade hela konferensen.

Malins presentation finns här: IPT-konferens 2017

Ovanstående punkter är delvis starkt styrt av en diskurs som är präglad av det så kallade evidensbegreppet. IPT är en metod som i upprepade studier visar på starkt vetenskapligt stöd. För att inte drabbas av högmod och för att göra oss mer nyfikna på vad vi egentligen håller på med både i klinik och forskning, valde styrelsen att bjuda in Peter Ankarberg, verksamhetschef vid Capio för att belysa utmaningen att se huruvida vetenskapliga studiers resultat kan betraktas som  generaliserbara. Utifrån olika exempel på studier problematiserade han vilka slutsatser man egentligen kan dra beroende på studiens design och kom på ett tänkvärt och ibland underhållande sätt med alternativa slutsatser. 

Peters presentation finns här: Varför hjälper psykoterapi och psykofarmaka?

 

Att arbeta kliniskt med IPT – tre presentationer:

Anna-Karin Åkerman som är doktorand vid LiU och kliniskt verksam med ungdomar vid Tjurst behandlingsfamiljer, berättade utifrån temat ”IPT med ungdomar med socialpsykiatriska problem”.  Dels berättade hon om erfarenheter från Storbritannien av IPT med ungdomar, aktuella inom socialtjänsten, vilket hon tagit del av vid Roslyn Laws presentation vid en konferens om Child Maltreatment som hölls i London, december 2016. Vidare reflekterade Anna-Karin kring betydelsen av att fånga upp barn och unga med interpersonell sårbarhet och omsorgssvikt och argumenterade varför IPT är en lämplig metod att möta dessa behov med IPT.  Anna-karins presentation finns att ladda ner här: IPT-A och omsorgssvikt (3)

Att jobba med IPT i primärvården – Elisabet Boo och Christina Skoog är socionomer på varsin vårdcentral i Östergötland. I många år har de arbetat med IPT vid både depression och andra tillstånd. De uppfattar att metoden är mycket tillämpbar i det sammanhang de verkar. På ett imponerande sätt delade de med sig av en skatt av kliniska vinjetter från ett hundratal IPT-terpier. Elisabet och Christina berättade att de arbetar utifrån ursprungsmanualen på 16 sessioner både med depression, trauma, ångest, utmattningssyndrom och även kronisk smärta. Då de i alla terapier gör regelbundna symtommätningar fick vi följa progression och kunde konstatera att IPT kan möta upp komplexa tillstånd, under relativ kort tid, inom primärvård och uppnå en signifikant förbättring.

IPT-arbete inom mödra- och barnhälsovård i Östergötland –  Ann-Christine Ekberg, leg psykolog, leg psykoterapeut och Sara Lücke Tellin, leg psykolog arbetar båda inom mödra- och barnhälsovården i Östergötland. Presentationen handlade om deras erfarenheter av IPT med gravida och nyblivna föräldrar. Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos gravida och nyblivna föräldrar. Graviditeten och tiden efter förlossningen är en period som innebär stora förändringar i en kvinnas liv och det är vanligt att uppleva ett brett spektrum av olika känslor. Inom mödra- och barnhälsovården används EDS/EPDS screening för att fånga upp gravida/nyblivna föräldrar med depressiva symtom. Ann-Christine och Sara reflekterade kring på vilket sätt de anser att IPT är en lämplig metod i deras arbete.  Presentationen finns att hämta här: IPT presentation MVC:BVC

Pågående svensk forskning om IPT

Relationsfokuserade interventioner vid ätstörning – Kan det vara något? – Ätstörningsbehandling förknippas främst med beteendeförändrande interventioner och KBT är i flertalet riktlinjer förstahandsalternativet för ätstörda. IPT har dock sedan 1990-talet uppvisat en god effekt vid bulimia nervosa/BED. IPT har något mer långsam effekt än KBT men har vid långtids-uppföljning motsvarande resultat. I en pågående studie, vilken är doktorand Malin Bäcks avhandlingsområde vid LiU, belyses  frågan om hur IPT kan användas på bästa sätt inom svensk ätstörningsbehandling. Malin presenterade här kort om genomförda och planerade studier. En nyligen publicerad studie, (som kan läsas här: Interpersonal psychotherapy for eating disorders with co morbid depression A pilot study) visade att deprimerade patienter med ätstörning som erhöll depressionsfokuserad IPT, hade mycket god effekt både avs depression som ätstörningssymtom, vilket talar för att IPT är en lämplig metod vid ätstörda med depression. Preliminära data från en studie med fokus på bulimi presenterades, med lovande resultat.

Malins presentation kan laddas ner här: ED IPTSkonf 2017

Change in Reflective Functioning in IPT and CBT for Major Depressive Disorder – Annika Ekeblad disputerade för något år sedan med sin avhandling om en svensk depressionsstudie, genomförd i Sundsvall, där IPT och KBT jämfördes inom specialistpsykiatrin. För att läsa mer om denna studie i sin helhet,gå till denna länk: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A911081&dswid=-8247

Under konferensen presenterade Fredrik Falkenström resultat ur studien rörande patienternas mentaliseringsförmåga, initialt och hur det förändrades i behandlingen. Studiens slutsats var förljande

”Although a significant increase was found in RF for patients in IPT, the mean levels on both RF and DSRF were fairly low after therapy. One reason could be that neither of the therapies are focused on change in mentalization. Another reason could be that the treatments were too short to attain more substantial changes in RF. More research is needed to understand the potential role of mentalization in symptom reduction”.

Annika och Fredriks presentation finns att ladda ner här: Annikas presentation om RF i KIPPS

 

 

Modifierade IPT-manualer

IPT- Brief – IPT-manualen som i sitt original är 16 sessioner vid måttlig depression, finns i många modifieringar vid olika tillstånd och patientgrupper. En kortare manual IPT-Brief vid lättare tillstånd och IPC- interpersonal counselling, en mer praktisk intervention för socialarbetare och sjuksköterskor utan terapeututbildning, är utvärderad i omgångar med positiva resultat. Erik Fagerberg berättade kort om dessa modeller samt reflekterade om dess möjligheter utifrån egna erfarenheter att arbeta under Rehabgarantin i Region Skåne. Tankar som framkom var bland annat att IPT med sin fokusformulering är en bra väg att möta psykisk ohälsa i mer tidspressade förhållanden och att det utmanar terapeuten att vara aktivt fokuserad. Vikten att betona för patienterna att de får en kortform av en metod som redan är formulerad som korttidsterapi (IPT 16 gånger) fördes också fram. Patienter skall inte gå ur en brief IPT eller annan brief intervention med tron att detta är psykoterapi i dess fulla potential, utan något som erbjuds under rådande förutsättningar.

Eriks presentation finns att ladda ner här: IPT-B IPTs nationella konferens 2017

 

 

IPT som Gruppbehandling  – Gruppbehandling är inte bara kostnadseffektivt utan kan generera andra positiva effekter än individualterapi. IPT i gruppformat har prövats vid olika tillstånd med lovande resultat. För den som är intresserad av IPT-G finns här en manual utgiven av WHO WHO-group IPT for depression .

Workshopen kring IPT-G var uppdelad i följande moment: Niclas Kullgard inledde med en kort beskrivning av skillnader och likheter med IPT i grupp och individuellt; han berättade kort om forskningen inom området och utformandet av olika modeller vid olika tillstånd. Därefter berättade Malin Bäck om ett pilotprojekt att genomföra IPT vid förstämningssyndrom inom specialistpsykiatrin och Unni Bonnedal delade med sig av erfarenheter från en studie där patienterna erbjöds en sekventiell ätstörningsbehandling i grupp, som bland annat innehöll IPT. Huvud presentationen gavs dock av Sara Brodin och Erik Gustafsson som på ett målande sätt berättade om sina erfarenheter att starta upp gruppbehandling med IPT som en del av utbudet i psykiatrin i Eskilstuna..

Många intressanta diskussioner och frågor fördes upp under denna workshop.

Sanna och Erics presentation finns här: IPT-G. Sara o Eric

Malins presentation finns här: IPT-G konf 2017

Unnis presentation finns här: OH IPT- ätstörningar gruppbehandling KBT-IPT Nationella IPT-konferensen 2017

 

Rapport från de internationella IPT-konferenserna

Den internationella IPT-föreningen ISIPT, anordnar regelbundet konferenser i olika delar av världen. Om man är medlem i ISIPT kan man dessutom vara del av en diskussionsgrupp över mail och ta del av forskning, diskussioner i stort och smått. Här adressen till ISIPTs hemsida https://www.interpersonalpsychotherapy.org

I somras genomfördes den internationella IPT-konferensen i Toronto, där bland annat Hanna Hartleb deltog. Då hennes område är ungdomar och IPT-A fokuserade hon sig på detta och berättade bland annat om IPT- manualen för barn och deras familjer.

Hannas presentation kan du ladda ner här: Intryck från den internationella IPT konferensen i Toronto

Erik Fagerberg var en av de Svenskar som i oktober deltog vid den återkommande IPT-konferensen i La Teppe, Frankrike. Det Erik främst tog med sig från de rollspel och diskussioner som John Markowitz ledde, var att IPT framförallt är en affektfokuserad behandling, där kopplingen mellan månde och relationella händelser syftar till att på ett så fördjupat sätt det är möjligt, tränga ner i de vardagliga detaljera iför att fånga det känslomässigt laddade i situationen, att därigenom förstå sina behov bättre och i detta jobba för att uttrycka dessa, boan annat i form av självhävdelse.

Eriks presentation kan du ladda ner här:  La Teppe 2017

Tack för denna gången!

// Styrelsen i IPTS