Blogg från Psykoterapimässan oktober 2014

Jag fortsätter på temat Psykoterapimässan, där det blev många spännande och oväntade möten. Efter att ha träffat Thomas och Unni på morgonen, intogs den första koppen kaffe för dagen i vår IPT monter.  Under öppningsanförandet, som var mycket politiskt korrekt, hade jag spanat in en man som såg lite ”eljest” ut. Jag vet inte riktigt varför, men han var inte riktigt klädd som oss andra och rörde sig på ett speciellt sätt. Det visade sig vara Pelle Sandstrak eller Mr Tourette som han också kallade sig under sin mindre friska period i livet. Pelle var ett synnerligen levande exempel på vad vi som behandlare kan göra under våra dagliga värv. Pelle berättade på ett mycket humoristiskt och målande sätt hur illa han mått under första delen av sitt liv. Hur han varit hemlös och dragit sig undan mänskligheten. Ända till den dag då han mötte en svensk professor i psykiatri. De fick kontakt genom att Pelle härmade honom med en ful grimas och professorn härmade tillbaka.  Professorn sade: ”Du har Tourettes syndrom utan inslag, 97 % handikappad och 3 % hopp”. Pelle tog fasta på det som var viktigast för honom där och då; hoppet och började växa. Det var fantastiskt att se honom nu cirka 20 år senare, hur han självsäkert kunde stå och tala inför en stor publik, utan manus och utan några/verbala/ tics.  Han kallar också sig själv för en levande reklampelare för psykiatrin.

Pelle menade att med rätt hjälp så kan man få till en förändring hos sig själv. Det är viktigt att det känns rätt i kontakten med den man möter. Vi behöver inte vara så duktiga och ”PK” dvs politiskt korrekta och i vårt sammanhang så bokstavstrogna våra teorier. Utan det som kan göra att vi krokar i varandra känslomässig i våra möten är att vi tar med vår galenskap in i terapirummet. För som Pelle sade till oss på mässan, ”ni har inte valt de yrken vi har gjort för att tjäna pengar, utan ni vill kunna hjälpa andra”. Så, liksom professorn i psykiatri, gör något ”utanför boxen” som gör att du och din patient får kontakt för det är det som räknas.

2014-11-08

Christine Strandh

 

Pelle vill inte bli mer frisk än vad han är nu, i sin yngre medelålder. Nu är han lagom normal, som han själv säger. Hans budskap är att det är viktigt att vi inte glömmer bort våra öar av galenskap i våra personligheter, det som gör oss till människor och just goda behandlare. Då blir det möten, då är det interpersonellt!

 

När jag skriver utkast till denna blogg ett dygn efter Psykoterapimässan så är jag fortfarande fylld av goda minnen. Thomas. Christine och jag ömsom stod och ömsom satt vid vår poster (billigaste alternativt på en allt dyrare mässa). Trots att vi bjöd på godis var intresset för vår förening och  våra informationsbroschyrer (delvis nygjorda och uppiffade till detta årets mässa) inledningsvis svalt. Efter att Thomas och jag levererat gratisreklam i form av en föreläsning kom det rätt många fram till vår poster och ställde frågor både om spridningen av IPT och utbildningar. ”Konstigt att ett så vettig metod inte är mer spridd” sade en person . Vissa hade  gått en A-kurs och funderade på att lära sig mer. Vi uppmuntrade detta samt att de skulle bli medlemmar i svenska IPT-föreningen för att kunna påverka och få information. Thomas, Christine och jag skrattade en hel del när vi hängde vid vår poster och tjuvåt av IPT-godiset. Vi pratade om olika saker, jag gnällde över en kindtand jag precis opererat bort, Christine visade bilder på ett  vackert hus i skärgården och Thomas berättade om tidigare psykoterapimässor och gjorde jämförelser. Alla tre lyssnade vi till Jon Fredricksons föreläsning om behandling av traumatiserade patienter och som bygger på hans bok Co-Creating Change, Effective Dynamic Therapy Techniques, som vi kan rekommendera. Det han talade om kändes inte främmande för en IPT-terapeut. Hans sätt att stödja känslouttryck och värdera när ångesten blev för stark för att patienten skulle kunna arbeta var mycket intressant. Ytterligare  några föreläsningar hann vi med och en paneldiskussion kring fallet Quick, som visade hur svårt det är att reflektera när man känner sig ansatt.

När jag åkte hem till Göteborg kände jag mig, trots att loket pajade redan på Stockholms central,  nöjd och glad över att ha haft möjligheten att representera IPT-föreningen i detta sammanhang.

Unni Bonnedal

 

 

Psykoterapimässan 2014  21-22 oktober på Stockholmsmässan

Naturligtvis var IPT föreningen där, Christine Strandh, Unni Bonnedal  och undertecknad representerade IPT föreningen under de två dagar som mässan varade. Vårt nya informationsblad om metoden plockades flitigt ifrån vårt bord av besökarna med följdfrågor och funderingar kring IPT. Men vi var relativt få utställare om man jämför med tidigare år, kanske beroende på den höljda avgiften. Psykoterapimässor är inte jämförbara med ”läkemedelsmässor”. Det finns inte samma ekonomiska intressen i psykoterapi som i läkemedel. Det finns dock vissa ekonomiska intressen kan man ana vad gäller försäljning av metoder och psykoterapeutiska idéer. Flera presentationer var kopplade till någon nyutkommen bok som Natur och Kultur så påpassligt försålde. Tyvärr har inte förlaget Natur och Kultur ännu insett den marknad som IPT innebär . Jag har många gånger under de senaste 4-5 åren varit i kontakt med redaktörer på förlaget för att påtala denna marknad, även med namn på kontaktpersoner till det förlag i London som innehar rättigheterna till den senaste IPT-manulen (2007) med John  Markowitz benägna bistånd. Jag använde mig naturligtvis av tillfället att påvisa detta även denna gång i Natur och Kultur-montern . Jo, de lovade att titta på saken.

Unni och undertecknad presenterade IPT-metoden i ett av de seminarier som ingick i programmet. Vi kunde konstatera att alla stolar i rummet var upptagna, uppskattningsvis ca 50 personer. De visade på både intresse som uppskattning av vad vi berättade om.

Fortsättning följer, nästa vecka berättar Unni Bonnedal sina iakttagelser under mässdagarna och veckan därpå Christine Strandh

Thomas Ström

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

6:e Nationella Interpersonella Psykoterapi konferensen (IPT)  i Lund den  10 oktober   2014        

Mötet i Lund som skedde i vuxenpsykiatrins lokaler lockade ett 30-tal besökare., många från psykiatrin i Lund.

Temat på möte var IPT-anpassningar. Det som IPT f f a har blivit omtalat för är dess behandling av egentlig depression menunder åren har en  bräddning skett  till olika grupper med depressionstillstånd, som många inte har kännedom om. Tyvärr kan man dock konstatera att det inte har utökas till att gälla ångestillstånd, åtminstone inte med samma goda utfall.

Niclas Kullgard inledde mötet med att beskriva en IPT anpassning som har visat sig ha god forskningsutfall, Interpersonal and social rhythm therapy (IPSRT). Niclas hade nyligen gått en utbildning i IPSRT i Toronto hos Ellen Frank, grundaren av just den bipolära anpassningen. En behandlingsmetod som riktar sig till bipolära tillstånd. Den riktar sig på reglera dagliga rutiner, fokusera på samband mellan rutiner och mående samt användandet av skattningsformulär .Målet med behandlingen har liksom IPT i allmänhet att se samband med mående och interpersonella händelser men även på att få stabilitet i dagliga rutiner. Men  därtill även ”sorgen” av förlusten av ett friskt själv.

I programmet, vid lunchtid sattes ett mellanspel in som riktade sig till nybörjare och nyfikna. Där framförde Thomas Ström och Unni Bonnedal sitt seminarium som kommer  på Psykoterapimässan under nästa vecka. En presentation av IPT som försöker svara på frågorna Vad är IPT? Vad är verksamt? Och hur gör man?

Susanne Alm från Bup-mottagningen i Karlshamn pratade om IPT-A.

IPT-anpassning för ungdomar. Terapin omfattar 12 sessioner och inkluderar föräldradeltagande i alla tre faserna. Ibland kan även andra familjemedlemmar inkluderas. Föräldrasessionerna förbereds mycket noga med tonåringen för att skapa nya och bättre möjligheter att kunna kommunicera sina behov och få det stöd som behövs. Övriga skillnader mellan IPT och IPT:A beskrevs och kliniska exempel gavs.

Unni Bonnedal talade om tillämpningen av en metod med sekvenserad gruppbehandling KBT-IPT för patienter med bulimi och ätstörning UNS. Metoden har utvecklats ur en behandlingsstudie vid Anorexi- och bulimimottagningen, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg under åren 1997-2000.

Ett försök att beskriva ångestbehandling med IPT gjordes av Thomas Ström. Utgångspunkten var en artikel som nyligen har kommit ut där b l a John Markowitz kritiskt granskar forskningsrapportert. De konstaterar att det är ett relativt gott utfall men inte lika bra som KBT för ångestbehandling. En orsak till detta kan dels bero på att man ännu inte har anpassat IPT-metoden till just ångesttillstånd. Hur mycket den behöver anpassas är oklart eftersom det är en ganska liten förändring från ursprungsmodellen som har skett vid anpassningen till IPT-PTSD metoden, enlig Markowitz. Även om den stora studien om PTSD inte har publicerats ännu så antyds det att den visar på goda resultat.

 

 

 

Program till 6:e Nationella Interpersonella Psykoterapi konferensen (IPT)  i Lund den  10 oktober   2014        

 Plats : Vuxenpsykiatri Lund, Baravägen 1, plan 2, Lund. Konferensrum 12

Tid:  09:30-17:00

09:3010:00    Kaffe och introduktion

10:0011:00     IPT  anpassning till Bipolära tillstånd. Niclas Kullgard

11:0512:00     Kort introduktion om IPT för nybörjare och nyfikna.

Lunch för övriga

12:3013:30    IPT-A anpassning till ungdomar. Susanne Alm

13:3014:30    IPT anpassningar. Korta beskrivningar av anpassningar till olika diagnoser.

14:30- 16:30  Möjlighet till möten i mindre grupper.
Handledarna – Terapeuterna – De nya medlemmarna  osv

Ca 15.30         Kaffe

17:00                Avslutning

 

Anmälan görs till niclas.kullgard@gmail.com , meddela om du önskar beställa fika

 

Välkomna 

 

Kommentera